Meningen med den här novellen är att den ska leverera hopp om att överleva de svåraste tiderna, även om det kan vara outhärdligt. De minsta händelserna i ens liv kan ge styrka att fortsätta gå.

Rönnbär

Där gick hon i den fuktiga barrskogen med vinröd jacka och oro i själen. Det var inte länge sedan hon fick reda på det, bara några timmar. Den blanka sjön reflekterade de mörka träden och det fuktiga gräset så att en identisk värld uppstod. Men det spelade inte längre någon roll. Hon vandrade genom mossan och saftiga rönnbär klädde skogen. Ibland fastnade vassa kvistar i hennes hår. Men det spelade inte längre någon roll. Inget spelade någon roll. Hon såg på den identiska världen på sjön, och mindes att hon hade sagt till sin syster att det var till den världen man kom om man hade dött en oskyldig död, som en andra chans. En vindpust drog genom hennes ljusa, utsläppta hår.

Skogen var tyst. Knäpptyst, förutom en uggla som hoade oregelbundet. Hennes syster hade alltid tyckt om ugglor, de såg så kloka och visa ut. Gröna ögon vandrade mellan grenarna och sökte desperat efter fågeln, men fann bara talltoppar som dolde himlen. Hon gick och satt sig på en sten och började fingra på några barr. Ugglan slutade hoa och skogen förblev tyst. Istället så hördes starka skatskrin och vingslag. Och det var inte svårt att hitta orsaken till det. Ett lodjur stod plötsligt tio meter från henne. Dess stora tassar sjönk ner i mossan. Flickan ryggade tillbaka och kände en stöt av fara slingras genom ryggraden, men den lättades sedan upp. Lodjuret stod och såg oberört på henne. Det var rätt så litet, men med stora tofsar på öronen. Hon mindes att tofsarna var unikt för lodjuret. Det gav

henne en sista blick med sina gula ögon och rusade sedan iväg mellan tallarna.

Klockan var nära nio, och det var dags att gå hem. Men nu med en aning hopp på hjärtat.

Denna dikt skrev jag på halloween i år, och den har ett specifikt budskap som jag hittat på. Men självklart så har alla sina egna tolkningar och tankar  :) 

Halloween

Barn blir skrämda och skrattar

När de kommer

Och endast två val finns på listan.

Bus eller godis.

Bus eller godis.

På mina gator finns monster och gastar

som kommer och knackar på dörr’n.

Om man inte har det, får man skäll,

om man har det, tas det ifrån en.

Jag är Halloween.

I korridorerna finns monster och gastar.

Så är det

När de kommer och knackar på dörr’n,

till min själ,

och endast två val finns på listan.

Om man inte har det, får man skäll

Om man har det, tas det ifrån en.

Lamporna flimrar inne på skoltoaletten.

Jag är Halloween.

Ute på fältet

Ute på fältet i gassande sol

är rågen redo att skördas.

Korn som sipprar genom fingrar,

och doft av fuktig jord.

Det har regnat inatt.

Bakom furu och färg

bor en bonde.

Enkel och fridfull.

När han går i klafsande lera

och gassande sol,

tar han för sig av dagen.

Ute på fältet i sinne och stund

är rågen redo att skördas.

Bakom furu och färg

bor en fridfull bonde.

En sorgsen och fridfull bonde.